Att hjälpa arbetsgivare och arbetssökande att matcha rätt person med rätt jobb är Arbetsförmedlingens uppdrag. Som statens förlängda arm jobbar 14 500 personer landet över med olika strategier för att öka arbetssysselsättningen i Sverige. Kristina Adolfsson är Chefredaktör för Arbetsförmedlingens interntidning På Jobbet. Formatet är en papperstidning, som man kan sjunka ner med i en fåtölj på ett helt annat sätt än med en digital tidskrift, förklarar hon.

– Det mest uppskattade innehållet i tidningen är reportagen, där vi lyfter de anställda på Arbetsförmedlingen och visar vad som händer på de olika kontoren. Hur Fagersta kommun jobbar för att sänka arbetslösheten, eller hur Gävle jobbar med nyanlända. Det blir en bra plattform för dialog och lärdom, menar Kristina.

På Jobbet ges ut 7 gånger per år, och startades av Kristina själv för tre år sedan. Tidningen har vunnit pris för årets bästa interntidning 2014, och blivit nominerade ett flertal gånger.

– Vad många inte vet är att Arbetsförmedlingen är den största arbetsplatsen för psykologer i Sverige, och att vi även har en fantastisk analysavdelning. Det finns mycket intressanta perspektiv och tankar att lyfta som inspirerar de anställda och kan driva Arbetsförmedlingens arbete framåt.

Kristina har jobbat som journalist sedan 80-talet och benämns ofta som en av Sveriges första kvinnliga musikskribenter. Hon har skrivit för Kvällsposten, Expressen, Slitz och Nöjesguiden, varit programledare för När & Fjärran på TV4 och suttit som chefredaktör för Elle under sju år.

– Jag tröttnade på att jobba med att mana till konsumtion. Jag har gjort det så många år, och det känns inte kreativt utmanande längre. På Arbetsförmedlingen kan jag göra skillnad på ett annat sätt. Vi står närmare politiker; man får inte glömma att vi är en myndighet. Det är en spännande utmaning, menar Kristina.

Jobbfrågan är en som berör alla i Sverige, och även globalt. Arbetsförmedlingen har utöver tremanna-redaktionen på På Jobbet även en redaktion som jobbar med tidningen Platsjournalen där lediga jobb listas tillsammans med tips för hur man som arbetssökare får en anställning.

– Det finns idag 1 miljon jobb i Europa som inte går att matcha med någon. Vi pratar om en utbredd arbetslöshet, men den kunde lösas genom kompetensutveckling. Att hjälpa folk att planera rätt och inrikta sig på branscher där det behövs folk i framtiden. Där har skolan en central roll.

Många jobb kommer att försvinna framåt. Redan idag sköts t.ex. mycket av gruvnäringen ovan jord. Nu forskas det ytterligare i hur man ska sköta allt via datorer, vilket innebär att ingen behöver vara på plats i Malmberget eller Kiruna. Robotjournalistiken är ett annat exempel, och en utveckling som Kristina beskriver som tråkig.

– Många yrken försvinner, men fler kommer också att dyka upp. På senare tid har t.ex. journalistiken skiftat från konsumentformat till att se en stor uppgång av kundtidningar, contentbyråer och personaltidningar. Vår kulturminister har sagt att kultur är demokrati, och alla har rätt till pålitlig media. Media kommer bara att se annorlunda ut i framtiden.

– För oss på Arbetsförmedlingen innebär smartare teknologi att vårt arbete blir desto effektivare och träffsäkrare. Vi kommer att se datorer som automatiskt matchar ihop personer med roller, baserat på kompetenser och erfarenheter.

För På Jobbet ser vi även mycket på hur arbetsförmedlingar i andra länder fungerar och hur de lyckas. Flandern/Belgien är det område som kommit längst i matchningen av person och jobb, menar Kristina. Där ställer man inte bara frågan, ”Vad är du?” – ”Jag är journalist”, utan lämnar även utrymme för svar som: ”Jag är duktig på att skriva, jag kan redigera i Photoshop och jag är en tillgång på kontoret”.

– För en arbetsgivare är rekryteringsprocessen många gånger svår och långdragen. Det är många CV:n och personliga brev som ska läsas igenom, och allt följer en annorlunda form. Det leder ofta till att arbetsgivare inte orkar utlysa att de söker en tjänst. I Flandern/Belgien har de löst problemet genom den här databasen där man söker efter rätt person på samma premisser, och därigenom lättare hittar intressanta personer att träffa för en intervju.

Ett annat föregångsland är Tyskland, menar Kristina. Deras arbetsförmedling jobbar mycket med yrkesvägledare på skolor, och träffar landets elever från från en tidig ålder och guidar dem till sitt framtida jobb, inom ett program som heter Biz.

– Man träffar med eleverna redan under högstadiet och frågar vad de är intresserade av. Ibland så tidigt som från mellanstadiet, men det är upp till varje enskild skola. Svarar eleverna att de är intresserade av juridik så visar man dem olika karriärvägar som finns att välja – allt från paralegal och advokat till åklagare eller polis. Eleverna får se intervjuer med yrkesverksamma i varje bransch och lära sig mer om deras vardag. Sen fortsätter man följa upp med eleverna under tiden de är i skolan och blir därigenom en naturlig del av deras skolgång. Utifrån intresse föreslås sedan  vidareutbildningar som eleverna kan välja för att utbilda sig till och jobba inom sitt drömyrke.

Tyskland har en låg arbetslöshet. Det tror Kristina beror både på Biz-programmet, som utöver personliga besök även skickar ut en fysisk tidning till alla ungdomar några gånger per år för att berätta om trender i arbetsmarknaden, så väl som att det där är vanligare att gå lärling innan ens första jobb.

Hur unga i Sverige ska tackla frågan om vilken utbildning som leder till jobb i framtiden är svår.

– Helt klart är att behovet för yrken inom service, vård och omsorg kommer att bli större. Det kommer alltid att finnas jobb för människor att utföra. För att förbereda för framtiden vore en bra väg framåt för skolor och Arbetsförmedlingen att jobba mer tillsammans, för att förbereda ungdomar för att ta sig in på och forma framtidens arbetsmarknad, avslutar Kristina.