Med en uppkopplad laptop eller mobiltelefon går det att jobba från var som helst i världen; vare det hemma från soffan, ditt favoritfik eller en hängmatta på Bali.

Digitaliseringen har möjliggjort för oss att omdefiniera hur en vanlig arbetsdag ser ut. Det finns idag inte samma krav på att åka till och från ett kontor på morgonen, stå och trängas i en varm tunnelbanevagn i rusningstrafik, för att sedan sätta sig tillrätta vid samma skrivbord dag efter dag; månad efter månad. Nej, många arbeten kan idag skötas från var som helst.

En digital nomad är någon som jobbar platsoberoende med hjälp av digitala verktyg, och med världen som kontor.

I takt med att fler blir frilansare, och att globaliseringen öppnar upp för oss att jobba över landsgränser, blir det vanligare för människor att bestämma över sin egen arbetsplats. Enligt BBC jobbar redan 4 miljoner engelsmän hemifrån. Och enligt Forbes är idag 35% av arbetskraften i USA frilansare. Enligt samma studie tjänar dessutom många som blivit frilansare idag mer pengar, trots att de jobbar mindre än tidigare (36-timmars arbetsvecka istället för 40-timmarsarbetsvecka).

– Människor vill ha ett ‘360-graders frilansliv’ där de själva får bestämma vad de vill göra och hur mycket de vill jobba. De vill ha tillbaka fyra timmar i veckan för sig själva, säger Sara Horowitz vid Freelancers Union till Forbes.

Enligt en annan studie svarar 79% av millenials att de skulle överväga att säga upp sig från sitt traditionella jobb för att börja frilansa.

– Lyft glaset när du sitter och jobbar på ditt affärsförslag från soffan, när du designar en logotyp från en parkbänk, eller när du redigerar marknadsmaterial vid hotellets swimmingpool. Låt oss alla skåla för framtidens normbrytande, upplyftande och befriande arbetsklimat, skriver Michael Kaufman för Forbes.

Enligt digitala nomad-profilen Pieter Levels, som bland annat står bakom det globala nätverket Nomadlist, kommer det att finns 1 miljard digitala nomader år 2035.

Snabbt, billigt internet. Snabba, billiga flygbiljetter. Massor av frilansare. Inga äktenskap. Inget ägande.

Det är nyckeln bakom varför allt fler kommer att välja att bli digitala nomader i framtiden, menar Pieter Levels.

”Du kan börja långsamt, kanske med att hälsa på din släkt i en annan stad eller land. Sen åker du kanske till Bali, till Hubud, dricker en cappuccino med din laptop invid risfälten. Bra utsikt. Du tänker, ‘Det här är ganska coolt. Just skulle kunna göra det här’. Många människor kommer att gå igenom den här processen som vi hade, eller som jag hade. Att sitta hemma och vara uttråkad, för att sedan åka,” skriver Pieter på sin blogg.

Jag har själv frilansat under de senaste sju åren. Först på plats i Stockholm; ibland sittandes hos kunder och andra gånger arbetandes hemifrån eller från ett fik. När jag tillsammans med min man sedan åkte till Tokyo för tre år sedan, följt av London, har jag fortsatt att jobba som tidigare, fast från nya platser. Den största skillnaden mellan att jobba från Japan kontra att jobba från Sverige är tidsskillnaden. Inget annat i mitt arbete som kommunikatör och skribent påverkas egentligen av min fysiska plats. Möten går att ta enkelt via Skype, eller på plats när jag är i Stockholm. Jag tror att mitt arbete dessutom blir snäppet vassare, i takt med att jag får resa, träffa nya människor, och bekanta mig med nya kulturer. Inspireras av nya idéer.

Häromveckan var jag del av att lansera plattformen Svenska Nomader – en mötesplats för svenska digitala nomader. Jag är frilansare, en annan person anställd som fått tillåtelse att jobba utomlands på distans för sin arbetsgivare, och en tredje start-up-grundare som reser världen för att träffa företag och investerare. Senast igår fick jag ett meddelande från en person som skrev att hon bett sin arbetsgivare om tillstånd att börja jobba från ett surfcamp i Portugal istället för att göra det hemifrån. Och arbetsgivaren hade ställt sig relativt positiva till förslaget. Det sker en faktiskt förändring i tankesätt, inte bara bland individer men även hos arbetsgivare, företag och organisationer.

Jag ser fram emot att följa utvecklingen, både i Sverige och globalt, mot en vardag där allt fler människor ger sig själva möjligheten att bli självständiga och att jobba med sådana projekt, och på ett sådant sätt, att de själva blir mer inspirerade och engagerade i vad de gör. Tänk bara vilken skillnad de skulle kunna göra för dem som känner att de idag har fastnat i monotona, stressande ekorrhjul som aldrig tycks stanna. Det finns en väg ut.