Anna Gavanas är socialantropolog, författare och DJ. Efter fler års arbete med vetenskapliga texter skriver hon idag reportageböcker med allmänheten som publik. Hon är författare bakom DJ-liv – historian om hur diskjockeyn erövrade Stockholm samt Pensionärsplaneten.
– Det är sällan som forskarvärlden och DJ-världen möts, så jag presenterar mig olika beroende på sammanhang. För universitetsvärlden är jag socialantropolog, forskare och författare. I musiksammanhang brukar jag säga DJ och författare.
Anna belönades förra året med Stockholmias jubileumsstipendium för projektet Makt och motstånd i Stockholms musikhistoria: disco, rave och den elektroniska dansmusikscenens framväxt i stadens kulturliv.
– Jag intresserar mig för hur elektroniska dansmusikscener utvecklats i Sverige genom tiderna, hur internationella influenser har mottagits och diskjockeyns roll i sammanhanget. Jag har själv bott och DJat i Sverige, USA, England, Spanien och Tyskland.
Anna har varit aktiv som DJ sedan 90-talet, under namnet DJ Gavana, med start 1996 då hon började spela skivor på en industri-techno-klubb som hon drev i Washington DC med vänner. Idag DJar hon några gånger i månaden i Stockholm, gör egen musik och är en av grundarna till skivbolaget Meerkat Recordings, som funnits sedan 2007. Hon är även ofta med och uttalar sig om DJ-kultur i olika sammanhang i radio, artiklar och paneler.
År 2003 startade Anna DJ-nätverket Sister Sthlm tillsammans med Anna Öström. Ett nätverk där kvinnliga DJs i Stockholm stöttade varandra, men som även inspirerade nätverk som Sister Uppsala och Sister Gbg. Det är även tillsammans med Anna Öström som Anna skrev boken DJ-liv, som kom ut på Gidlunds förlag förra året.
– DJ-liv utgår mycket från oss själva och folk vi har intervjuat som varit verksamma innan eller efter oss. Vi följer dessa personer genom historien och till skillnad från tidigare historieskrivningar så finns kvinnliga aktörer med hela vägen.
– När jag och Anna började var det inte självklart att vara tjej och DJ. Kön blev aktuellt om man var tjej och ville slå sig in, oavsett om man ville det eller inte.
I DJ-liv intervjuas generationer av diskjockeys, klubbarrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg till 2000-talets techno- och house. Här lyfts andra röster än de coola snubbar och goa gubbar som annars ofta får utrymme när det kommer till musikhistoria.
DJ-scenen har förändrats mycket sedan 90-talet när Anna själv började, mycket till följd av tekniken och sociala medier. Vilken genre som influerat för stunden har även haft en stor inverkan, menar hon.
– Vinylkulturen inom technoscenen var väldigt stark när jag började. Anna och jag var båda väldigt aktiva inom techno-scenen. Sen har det gått i olika formatstadier. Från tidskodade vinyler till laptops med olika mjukvara och tillhörande controllers. Idag är CDJ-spelare med USB-stickor också väldigt vanliga.
Det fanns mer status i DJ-yrket förr när DJn sågs som en yrkesperson med speciell expertis, kunnighet och skicklighet, menar Anna. Då var det inte heller många som hade tillgång till tekniken eller hade möjlighet att upptäcka ny musik och köpa skivor. Man fick specialimportera musik som DJ. På 60-talet läste man internationella musiktidningar och åkte utomlands för att köpa vinylskivor.
– Fram till 80-talet fick man verkligen gräva sig fram och skapa kontakt med skivaffärerna så att de la undan musik till en. DJ:andet var mer som ett jobb, och man var anställd på klubbar och diskotek och fick en fast lön. Det började även bli viktigt att behärska mixningstekniker som DJ.
– Idag är folk egenföretagare, frilansare och entreprenörer. De jobbar vanligtvis med andra saker också och behöver dessutom nätverka och marknadsföra sig själva på sociala medier. Idag behöver man inte köpa musik för att spela den; man streamar eller laddar ner och lägger den på en USB-sticka.
Det har skett en inflation i DJ:andet, menar Anna. Man behöver inte veta så mycket om musik eller kunna mixa för att få DJa idag, man kan ladda ner musikkataloger från nätet och det finns programvaror som mixar åt en.
– Man kan se utvecklingen som något demokratiserande, tröskeln är lägre för att bli DJ idag. Samtidigt är det lite tråkigt att klubb- och barägare plockar in kompisar som spelar för några öl och inte investerar i ljud och DJ-utrustning.
– Men det beror på vilket intresse av musik man har, om man kommer för att lyssna på musiken eller bara för att ha den i bakgrunden. Åsikterna går isär om utvecklingen, vilket vi också berör i DJ-liv.
DJs har genom tiderna varit pionjärer, grindvakter och bärare av den för tiden rådande musikkulturen. Från disco och rave till dagens elektroniska dansmusik. Dansmusikscener, dess koder, estetik och normer säger något om nutiden och dåtiden – och det gäller även för hur dansmusikscener diskuteras i medier och av andra aktörer i samhället.
– Musik kan spegla och ifrågasätta det omgivande samhället och dess maktförhållanden. Men man ska vara medveten om att var musiken kommer ifrån och att det ursprungliga sammanhanget ofta skiljer sig mot betydelser som samma musik får när den nått Sverige.
– Disco, som senare muterade till house, kom från undergroundklubbar i New York och Chicago, och var en del av gayscener bland främst svarta och latinos. Det var en slags frizon som skapades från det heteronormativa samhällsförtrycket. Det handlade om marginaliserade grupper i USA. När disco nådde Sverige långt senare uppfattades det bland myndigheter och mainstreammedier som ett kapitalistiskt, kommersiellt och USA-imperialistiskt fenomen.
Anna menar att vi lever i ett väldigt marknadsliberalt Sverige idag. På 70-talet sågs det som något fult att tjäna pengar på musik men idag ses det som något att beundra.
– Idag beundrar man PR-geniet som ligger bakom Avicii. På 70-talet hade det setts som en skandal. Stickan Andersson var väldigt kommersiellt framgångsrik när han jobbade med ABBA, vilket han inte hymlade med, och det kritiserades. Kommersiell musik sågs som yta och plast, det var andra ideal som rådde.
Idag är det EDM (Electronic Dance Music) från superstjärnor som Avicii och Swedish House Mafia som Sverige är mest känt för på den internationella DJ-scenen. Avarter till techno och house, som började spelas på den kontroversiella ravescenen på 90-talet, har idag blivit populärkultur och mainstream. Betydelsen av olika genrer förändras med tiden.
– Disco kritiserades på 70-talet för att inte vara tillräckligt folkligt och sakna mening och budskap. Idag ser vi någon slags retrovåg av underground disco i Stockholm.
DJ Gavana spelar regelbundet under sommaren på bland annat Tak Stockholm, och i höst släpper hon en ny skiva på Meerkat Recordings. Arbetet fortgår samtidigt med nästa reportagebok, om inträdet av disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria.
