– Vi har en växande befolkning att mätta och ett jordbruk som går på knäna av olika regleringar och en åldrande bondestyrka. Därför behöver vi diversifiera vår matproduktion och titta på alla lösningar som finns därute för att trygga vår livsmedelsförsörjning, menar Anna Conradson, kursansvarig på utbildningen Foodmaker.
En av lösningarna för framtidens livsmedelsförsörjning är enligt Anna att lägga större fokus på och skapa bättre förutsättningar för urban matproduktion. För att göra det behöver vi sluta titta på staden som något skilt från landet, samt säkerställa att stadens invånare också ser möjligheterna med urbana jordbruk.
– Odling på begränsade ytor främjar kreativiteten och kan skapa en brygga mellan olika sorters människor. Det är därför en viktig del i en ny sorts social hållbarhet i städerna. Det är också viktigt att inte bara producera mat! Vi måste också ta hand om det matsvinn som finns, något vi börjar se en ny medvetenhet kring samt projekt om.
Anna själv har en bakgrund från hotell- och restaurangbranschen där hon jobbat i över 20 år som allt från hovmästare och barista till caféchef och projektledare. Hon har alltid haft ett intresse för mat och miljö och då framförallt matproduktion och gått på många föreläsningar och nätverksmingel om ämnet genom åren. Sedan ett år tillbaka är Anna ansvarig för utbildning Foodmaker som hålls i Borås och Göteborg.
– Genom Foodmaker får man träffa andra matintresserade och nörda ner sig i olika ämnen med dem samtidigt som man får chansen att påverka vilken riktning samhället tar genom att skapa changemakers – vilket deltagarna blir när de får mer kunskap om hur matproduktionen fungerar. Jag har ett otroligt roligt jobb!
Foodmaker är idag en folkhögskolekurs där deltagarna får kunskap och inspiration genom studiebesök, workshops och föreläsningar. Träffarna sker ungefär varannan vecka och då fördjupar sig deltagarna i olika ämnen inom lokal matproduktion.
– Som kursdeltagare lär man sig att öka sin egen självförsörjning, man får kunskap och inblick i hur småskalig livsmedelsproduktion fungerar och man få ta del av de nyaste trenderna och tekniken som formar dagens matproduktion. Men det viktigaste är att man blir en förändringsagent – man går från 0 till 1 och agerar på det man lärt sig. Tillsammans med de andra deltagarna delar man ett nätverk och en gemenskap som gör att man tar sina projekt till nya höjder.
Det finns idag flera olika typer av urban matproduktion i Sverige och på Foodmaker-utbildningen går man igenom och lär sig kring de olika områdena genom att testa på och träffa andra aktörer som verkar inom småskalig produktion.
– Vi åker bland annat på tångsafari, lagar mat på svinn och syrar grönsaker. Exempel på olika matproduktioner i urban miljö är att odla svampar på stockar, bladgrönt, groddar, fiskodling i tankar ihopkopplat med grönsaksodling, tångförädling, syrning och fermentering och att ha grisar mitt i stan.
Fokus ligger på att hitta sätt att skapa lönsam småskalig matproduktion, som en hållbar motvikt mot den storskaliga produktionen som ofta bidrar till mycket matsvinn. Anna poängterar dock att det fortfarande kan vara en utmaning att få till en lönsamhet i småskalig matproduktion.
– Nyckeln är att starta smått och göra det man är bra på – för det är det folk kommer att köpa. Det finns till exempel personer som har startat företag som syrar grönsaker, förädlar tång eller startat andelsjordbruk och som nu kan leva på det!
Bland de som gått Foodmaker-kursen finns flera exempel på personer som idag jobbar framgångsrikt med urban matproduktion. William Bailey och Jonas Linde driver Kajodlingen i centrala Göteborg, en av nordens största stadsjordbruk och som säljer bladgrönt till några av stadens topprestauranger. Corina Akner driver VÄRT Sweden, ett matsvinnföretag som fokuserar på catering och workshops med svinn från restauranggrossister. Linnea Sjögren och Jonas Pettersson driver Catxalot i Havstenssund, där de skördar och förädlar västkustens bruna guld – tång!
– Oavsett om dessa personer har varit drivande i sina företag innan kursen eller om fröet har såtts medan de har gått den så är nätverket och kamratskapet som bildas på träffarna ovärderligt. Att få dela en måltid ihop och diskutera maten på tallriken öppnar upp för en dialog som ger energi ända fram till nästa träff, avslutar Anna.
