– Det finns dem som menar att jämställdhetsarbete inte behövs i Sverige idag eftersom vi har kommit så långt. Men ju bättre vi blir, ju mer tid och resurser finns för att verkligen finjustera jämställdheten och göra den mätbar. Det är något man inte har möjlighet att göra i länder där utmaningen är ännu större.
Pernilla Alexandersson är normingenjör och VD på jämställdhetsföretaget Add Gender. Där jobbar hon tillsammans med andra jämställdhetsexperter för att öka mångfaldsperspektivet på företag och organisationer i Sverige.
Att jobba som konsult inom jämställdhet skiljer sig i grunden inte från att jobba som konsult inom ett annat område. Det är fortfarande kompetensutveckling, föreläsningar, analys och ledarskapsrådgivning som är verktygen. Att däremot arbeta med jämställdhet som ämne kan ibland vara frustrerande, även om Sverige ofta benämns som ett av världens mest jämställda länder.
– Det är en väldigt proaktiv fråga, både avancerad och komplex, och tyvärr möts man ofta av motstånd. I vissa uppdrag går det smidigt och alla, från ledningsgrupp till de anställda, är med på spåret från början. Andra gånger möter man många olika argumentationer för att jämställdhet inte behövs. Det handlar om kundens mognad och attityd.
När Add Gender jobbar med en kund för att se över deras jämställdhetsarbete brukar de titta på fyra dimensioner inom organisationen: Huvudräknande – hur många män och kvinnor de finns och vilka roller de har, Interaktioner – agerande mellan medarbetare och subtila nyanser i bemötande, Personligt förhållningssätt – vilka värderingar nyckelpersoner har, samt Strategi – i form av styrdokument, policys och sätt att få in genustänket i företagets hela affärsstrategi.
– Ofta fastnar kunden i att räkna huvuden i sin organisation och tänker att bara det är 50/50 fördelat mellan män och kvinnor så är det jämställt. Då kan vissa känna sig “klara” och andra känna att det är orealistiskt. Men det handlar egentligen mindre om symptomen och mer om strategi, värderingar och bemötande.
– Idag måste alla företag med 25 anställda eller fler ha en jämställdhetsplan enligt lag. Vi hjälper företag att ta till sig den utmaningen på riktigt; både gällande normer kring kunden och ledaren och gällande statistik och strategi – alla dimensioner av jämställdhetsarbetet på en och samma gång.
Pernilla kom tidigt till insikt med att jämställdhet var en viktig fråga för henne. Hon ifrågasatte begränsande normer som hon möttes av. Alltifrån varför killarna började gråta när hon vann över dem i schack eller varför så få tjejer blev gamers, till sin vardagsrädsla på väg hem från bussen. Hon skaffade sig en utbildning inom genusvetenskap och började jobba med jämställdhetsfrågor och folkbildning, samtidigt som hon var med och startade en tjejjour.
Efter att gång på gång känna sig nedslagen av det motstånd hennes arbete mötte myntade hennes man idén att hon kanske istället skulle satsa på entreprenörskapet. En tanke som Pernilla först förhöll sig skeptisk till men snart såg möjligheterna med.
– Min vision blev att ta genusvetenskap från dammiga akademiska korridorer och rakt in i Sveriges näringsliv och affärsmodeller. Genusperspektivet ska bli ett lika givande ramverk för ett företag som andra affärskritiska perspektiv. Och jag tror att det är dit vi är på väg.
Under åren sedan hon startade Add Gender har Pernilla sett hur klimatet har förändrats och jämställdhetsfrågan blivit viktigare för många företag. Pernilla och hennes kollegor har även gjort olika branschindex för att visa på hur jämställda olika branscher är och vilka utmaningar de står inför.
– Det intressanta är att traditionella mansdominerade branscher som skogsbruk, där man står inför stort rekryteringsbehov, är branscher där jämställdhetsfrågor oftare tas på större allvar. Detta för att man måste attrahera människor med så många olika bakgrund för att hitta tillräckligt med folk. Medan mer unga och kreativa branscher, som reklambranschen, redan har stor efterfrågan på sig och många som vill in, och då blir det lätt att fortsätta i gamla banor.
Pernilla trycker på vikten av att lyfta förebilder inom både skolan och arbetslivet för att ge barn större framtidstro och en positiv bild av deras livsmöjligheter.
– Vi kan inte vänta till imorgon om vi vill skapa positiva förebilder i arbetslivet som visar att alla har möjlighet att jobba inom olika positioner. Vi behöver tänka om i grunden när det kommer till utbildningssektorn, och säkerställa att även spelutbildningar tilltalar flickor eller vårdutbildningar attraherar pojkar.
I och med att större utmaningar ur ett globalt perspektiv blir konkreta i Sverige idag menar Pernilla att det blir ännu viktigare att jobba målinriktat. Och det är inte bara Pernilla som tycker det, exempelvis UNESCO pekar på jämställdhet som svaret på många av världens utmaningar.
– Jag vill exportera Sveriges jämställdhetslösningar till andra länder. Add Gender utbildade exempelvis de första jämställdhetskonsulterna i Estland. Det vi lär oss tillsammans med våra kunder är sådant andra länder kan ha nytta av när de utvecklar sin egen jämställdhet, menar Pernilla.
I dagarna presenterade Add Gender termen normingenjör, som kommer att ersätta den ursprungliga benämningen jämställdhetsexpert som de lanserade 2010.
– Under vår resa har vi insett att vi jobbar med genusarbetet på samma sätt som en ingenjör använder sina kunskaper för att bygga något. Vi har gått från experter till konstruktörer, där vi sitter med vår kompetens och våra ritningar, för att hjälpa företag och organisationer att omkonstruera deras normer kring kön och mångfald.
– Min idol som liten var MacGyver, nu kan jag leva ut den drömmen som en MacGyver med genusperspektivet istället för ett gem, avslutar Pernilla skrattandes.
