Peter Parnes är professor på Luleå tekniska universitet och grundare av Makerspace Luleå. Han har deltagit som sakkunnig i pågående revision av grundskolans och gymnasiets läroplaner. Peter är inte nöjd med hur IT integreras i skolan.
– Om jag fick bestämma över skolan, säger Peter Parnes, så skulle jag göra undervisningen ämnesövergripande och årsövergripande. Jag skulle gruppera individer efter förmåga. Riva upp lärarnas anställningsavtal, ta bort förtroendearbetstid och göra det till en normal anställning som de flesta har. Jag skulle korta ned sommarlovet och istället gå över till tre terminer per år. Sommarlovet kommer ju från jordbruks- och industrieran där det var förnuftigt att ha det.
– Sen ska vi arbeta med moderna verktyg. Skapa ett lärande för ett modernt samhälle och vad samhället kommer att behöva i framtiden.
Peter vill minska antalet prov. För prov leder till ett tänkande att man alltid måste göra rätt. Det finns inget utrymme för att göra fel när man gör ett prov. Processen är mycket viktigare för Peter än slutresultatet. Allmänkunskap är viktig men det spelar ingen roll om du inte kan alla de stora sjöarna i Sverige, att veta hur man skaffar den kunskapen är bättre.
Det är viktigt att veta var man kan hämta fakta, men också att veta något om källgranskning och att kritiskt värdera kunskapskällorna. Källgranskningen och källkritiken är inte så bra bland svenska elever. Vad som står på Google blir en sanning. Elever ska lära sig att hantera datakällor och databaser.
– De stora datamängderna som finns kan ju nyttjas. Vi står bara i början av denna process och det behövs lärande redan från början i skolan kring detta, säger Peter.
Skolverket fick ett uppdrag av regeringen i september 2015 att titta på hur man kan få in programmering och kunskap om digital teknik i undervisningen. Arbetet kom igång i november. Det ska mynna ut i reviderade planer för grundskolan och gymnasium. Man ska också ta fram två IT-strategier, en för respektive område. Med gymnasie-delen finns också vuxenutbildningen. Parallellt med detta pågår ett arbete med att se över programmeringsämnena i gymnasiet.
– Jag har ordat mycket om och för att programmering och digital teknik måste komma in i alla ämnen i skolan. Hur vi använder verktygen, om demokratiprocesser, om vad det innebär att leva i ett digitalt samhälle. Men också hur vi använder de här digitala verktygen i skolan för ett ökat lärande.
Resultatet av revisionen finns ännu inte som proposition i riksdagen. Men han är inte nöjd med resultatet av arbetet.
Peter Parnes menar att den skola vi nu har är formad kring det som var viktigt vid industrialiseringen av Sverige. Mycket fyrkantigt och uppdelat och specialiserat. Det är inte det samhället behöver idag. De stora behoven är kreatörer, människor som kan uppfinna bra saker, realisera sina idéer, driva och växla upp dem i produktion, jobba i team, kunna kommunikation, problemlösning och vara högt motiverade.
– 25 % av alla som gick ut 9:e klass i våras ansåg att de inte blir stimulerade till vidare lärande och läsande. 33 % anser att de inte blir utmanade i skolan, säger Peter och hänvisar till en rapport från Skolinspektionen.
– Har vi en skola som ska ta hänsyn till alla ungefär lika, ja, då har vi ju en tredjedel som blir missnöjda, säger Peter. Men skollagen säger att vi ska ha en skola som är individanpassad, varje elev ska få utmaningar efter egen förmåga vilken kan innebära ett de i toppen inte får detta. Det handlar ju inte att man ska räkna matteboken en gång till om man är klar.
År 1997 använde mer än 50 % av åldersgruppen 15-åringar Internet mer än 30 minuter dagligen. År 2014 var tvååringarna på den nivån. En del barn kan mindre och en del tvååringar kan själva hitta filmer på Youtube och öppna rätt applikation att jobba med. Fyra till fem år senare kommer de här barnen kommer till skolan.
– De har vuxit upp med ett helt annorlunda sätt att lära sig än vad de möter i skolan, säger Peter. De ska sitta fint och prydligt vid sina bänkar förhoppningsvis med lite modern möblering och de ska ha sina fysiska böcker som de ska läsa och som kanske är femton år gamla och slitna. Men de digitala verktygen lyser med sin frånvaro. Det blir en konflikt mellan olika sätt att lära sig.
Makerspaces
För Peter Parnes är görandet, testandet viktigt i lärprocessen. Förutom arbetet på universitetet och med revision av läroplaner så lägger Peter mycket tid på att utveckla Luleå Makerspace, som han själv har startat. Makerspace är en del av en rörelse runtom i världen.
– Ett Makerspace är två saker, säger Peter, det ena är tillgång till utrustning, att få tillgång till prylar och en lokal att vara i. Men det absolut viktigaste det är att ha en miljö där man får träffa likasinnade som kreerar och skapar saker tillsammans, testar och lär av varandra. Man får lära ut och man får lärande tillbaka.
– Det är inget nytt men pratar vi lärande och kunskap runt modern teknik så tror jag inte det finns så speciellt många platser i samhället där detta sker idag. Det kanske fanns platser för lärande förr i tiden men idag finns de inte.
– Vi har en massa idrotts- och sportföreningar för att lära sig sport i all dess former och vi har olika sällskapsföreningar men vi har väldigt få där det handlar om att bygga teoretisk kunskap och hands-on kunskap inom IT.
Begreppet Maker myntades i början av 2000-talet. I Sverige började det växa runt 2012 sedan har den växt I Sverige finns idag ca 30 makerspace.
Makerrörelsen finns nu runt om i världen. På ställen där det har varit mycket arbetslöshet där har man lyft fram den här skaparverkstaden. I USA är det riktigt stort och kommersialiserat, där du får betala en bra slant för att få tillgång till lokal och maskiner. En hel del företag sköter ju sin tillverkning där
– Jag hoppas den här typen av rörelser blir fler och växer, säger Peter. De kan ge stora möjligheter i arbetet med jämställdhet och integration.
– Makerspaces är mötesplatser för människor, oberoende av kön och bakgrund, som vill diskutera, pröva och testa sina idéer.
Det är en utmaning. Man måste jobba på att makerspaces blir och förblir sådana mötesplatser, menar Peter.
Peter anser att det väsentliga både med makerspace och med arbetet i skolan är att man får skapa något själv tillsammans med andra. De digitala teknikerna är fantastiska verktyg i den processen.
– Vi ska ju implementera entreprenörskap i lärprocessen i skolan, säger Peter, då är det viktigt att man får tillgång till verktygen. Där är inte den svenska skolan ännu.
Idag är unga i hög grad konsumenter. Det finns alltid ett spel till, alltid en film till, ett musikstycke till att konsumera. Men det är väldigt långt till att bli producent, att ta sin idé och realisera den.
– Jag vill att högstadieeleverna får med sig ett grundtänk där man går från att tänka ”Var kan jag köpa den här häftiga prylen?” till ”Hur kan jag göra den här prylen själv?”
