Entreprenörer och trygghet utvecklar Sverige

Khashayar Farmanbar är oppositionsråd i Nacka kommun (S) och tidigare entreprenör inom dataspelsbranschen. Han menar att nya jobb skapas av små- och medelstora företag och att det är där entreprenörskapet växer fram. Sverige behöver växla upp där men samtidigt är det viktigt att vi har en grundläggande välfärd och trygghet. För att klara att ha en utvecklad välfärd krävs också att så många som möjligt är i arbete.

– Vi behöver fler entreprenörer som vågar och är besjälade av att starta företag. Ska vi klara konkurrensen i ett land med så få invånare måste vi få ut så mycket som möjligt av människorna i vårt land, säger Khashayar.

Khashayar är otålig. Han menar att vi måste öka takten i Sverige på den här utvecklingen med att finna nya jobb. Det går för långsamt nu., det spelar stor roll för unga människors självkänsla att veta att det finns möjligheter att förverkliga sig och sina idéer.

– Som Socialdemokrat är mitt mål att människor ska kunna ha friheten att förverkliga sig själva och sina idéer. Entreprenörskap är ett riktigt bra verktyg för det. Man behöver inte bara vara ung för att gilla det, säger Khashyar. Som Socialdemokraterna sade på 1920-talet: ”människans frigörelse är socialdemokratins mål”.

Dataspels-, musik- och filmbranschen skapar inte massor av anställningar i en fabrik som de gamla stora industriföretagen som dominerat Sverige. Men de förändrar Sverige, och ger upphov till nya tjänsteyrken inom och i närliggande sektorer. Dessutom lägger de grunden för en ny och modern industrisektor.

– Vi får se till att det skapas fler företag så att det blir ännu fler jobb. Det blir ständigt nya jobb inom modern industri, och tjänstesektorn. När robottekniken utvecklas försvinner förvisso en del jobb, men nya kommer. För några år sedan var det ingen som tänkte på att exempelvis app-utveckling skulle finnas som ett yrke, säger Khashayar

Han har själv drivit och är fortfarande delägare i ett företag med rötter i dataspelsbranschen. Han såg möjligheten 2002 och vågade tillsammans med en kompis bli entreprenör, tack vare inspirerande lärare på Luleå Tekniska Universitet där han studerad. Företaget lever och går bra.

– För mig var det ett ganska stort risktagande. Projektet kunde ju misslyckas och jag kunde ju gå i konkurs, säger Khashayar.

– Jag tänkte, vad har jag då för arbetslivserfarenhet att visa upp, när min examen och utbildning kanske har hunnit bli mindre aktuell.

Att han vågade ta steget har att göra med att det fanns och finns en trygghet i Sverige att falla tillbaka på om man misslyckas. Förutom familjens trygghet så är idén i vårt land att alla ska kunna nå sina mål om de är beredda att kämpa för det. Grundtrygghet gör så att ingen riskerar att hamna på gatan om de misslyckas.

– Om jag i ett sådant samhälle inte vågar ta risken att starta ett företag då kommer jag nog aldrig att göra det och kanske inte heller är rätt person, säger Khashayar.

Khashayar menar att det är viktigt att ha social och ekonomisk trygghet för människor men att också driva på utvecklingen på arbetsmarknaden. Skola och utbildning är två avgörande faktorer för att det ska lyckas.

– Genom att ge alla möjlighet att gå i bra skolor och att inte ha elitskolor så utnyttjar vi hela befolkningens potential, säger Khashayar. Vårt lands styrka har varit att ge hela befolkningen möjlighet genom bereda och generella lösningar. Särlösningar för olika grupper har alltid tillhört de mer extrema politiska grupperingarna både till höger och vänster. Och evidensmässigt har vi kunnat visa att generell välfärd ger bäst tillväxt. Ta den kommunala musikskolan som är en av grunderna för den svenska musikexporten, eller när hem-PC infördes, bredbandsutbyggnaden och Kunskapslyftet genomfördes. Det är saker som sker på bredden och öppnar möjligheter för alla i vår lilla befolkning. Det lade grunden för bland annat det svenska dataspelsunder vi ser idag.

Khashayar talar mycket om att ge grundstöd till människor och att uppmuntra dem att gå framåt. Men att gå genom dörren eller välja vilken stege man vill klättra upp på är upp till var och en. Det ska inte samhället lägga sig i. Han talar av egen erfarenhet. Trots sin unga ålder, 39 år, har han varit med om mycket. Det började med flykten från Iran.

– Min familj kom som politiska flyktingar från Teheran till Sverige 1988. Mina föräldrar hoppades få komma till en storstad, men det var fullt i alla flyktingkvoter där, säger Khashayar.

– Vi var tre dagar i Karlslund i Upplands Väsby. En ung handläggare i högklackade skor kom och visade oss på en stor karta vart vi skulle. Hon sträckte sig i sin fulla längd och pekade längst upp på kartan och sade: dit ska ni, till Svappavaara.

Familjen kom till Svappavaara i juli och det var mycket vackert. Efter tre månader flyttade de till Boden som nyligen då hade börjat ta emot flyktingar.

– Allt var förberett när vi kom, säger Khashayar. Vi fick mycket hjälp och jag fick kompisar snabbt. Min mamma fick jobb och min pappa omvandlade sin iranska ekonomexamen till svensk sådan. Mina föräldrar har alltid arbetat hårt så det underlättade för dem.

– Jag hade lärare i skolan i Boden och på universitet i Luleå som hjälpte mig att bli den jag är idag. En bra lärare kan göra hela skillnaden för ens framtida liv. Att få vänner och snabbt komma in i studier eller arbete är den bästa SFI:n du kan få.

Khashayar menar att Sverige måste ta tillvara sina mänskliga resurser för att klara sin höga välfärdsnivå i omvärlden. Vi kan inte som USA låta 7-8 % av befolkningen leva i stor fattigdom. Vårt land skulle falla sönder om det var så.

– Jag tycker vår utbildning i Sverige skulle ha inriktningen att ge människor lust och verktyg att skapa jobb istället för att förvänta sig att ”få ett jobb”, säger Khashayar. En stor del av människors förverkligande sker genom arbete.

I Nacka där Khashayar är politiker har han drivit frågan att räkna med kunskaper om dataspel och gamification i skolans undervisning. Man samarbetar med de stora dataspelsföretagen.

– Kunskaperna kan användas på så många områden och det är framtiden och de kreativa näringarna vi arbetar med, säger Khashayar.

– Men man behöver göra mer i Sverige för att utveckla entreprenörskap. Vi borde starta ett finansieringskluster i Sverige, menar Khashayar. Riskkapitalet i Sverige är för litet. Idag har man koncentrerat sig t ex på att tjäna pengar svensk skola. Jag vill se fria utövare i välfärden, men det är inte OK att välfärden fungerar som en pengapåse för riskkapitalbolagen. Deras investeringar måste vi lyckas locka till innovationssektorn och nyindustrialiseringen.

– När jag började med politik insåg att jag det hade varit lättare att tjäna pengar genom att starta en förskola istället för att satsa så mycket av mig själv på ett innovativt teknikbolag. Det hade varit smidigare och enklare. Vi måste skapa bättre förutsättningar för entreprenörerna, säger Khashayar.

Till sist varför politiker igen, från att ha varit politisk aktiv i ungdomsåren innan han startade ett företag.

– När Socialdemokraterna började tala om innovation, entreprenörskap, teknikutveckling och nya jobb så tände jag på politiken igen. Jag har lämnat VD-jobbet på mitt företag och ägnar mig nu på heltid åt oppositionspolitik och utveckling av Nacka kommun.